Stadier.
Under veckan som kommer uppdaterar jag om följande ämnen.
- Förnekelse
- Inse sin sjukdom
- Berätta för sina anhöriga
- Våga söka hjälp
- Behandlingstiden
- Den nya världen efter behandlingen.
Hej!
Det budskap jag alltid läste innan jag sökte hjälp var att " sök hjälp men klara inte att bli frisk från bulimin ensam" och det stämmer jag klara inte att bli frisk ensam. Går nu på "behandlig" (gått ca 10 ggr) men mötena går bara ut på att jag sitter o pratat ut i luften. Vist det har varit bra o få bolla känslor o få höra sitt resonemang högt men känner inte att det finns någon plan , ingen strategi. Hur har din behandling sett ut?
Han bad mig att till nästa gång(imorn) fundera ut vad jag vill ha hjälp med! Va?! jag vill bli frisk, känns som hans råd är att bara fösröka sluta hetsäta.
Vet du hur bulimibehandlingar brukar va upplagda, hur ofta "träffade du di behandlare" fick du uppgiter mellan gångerna ? känns som jag måste ge ett förslag på upplägg för att det ska bli nått...
Kan ju inte sluta nu? jag är ju inte frisk?!!!!
Hej! intressant det du skriver, för jag har sett samma mönster själv. det var på psykiatriska öppenvårsdmottagningen.. de frågade samma sak.. vad vill du ha hjälp med? jag sa samma sak som du.. bli frisk..
Mitt tips är att kolla upp capios behandlingshem i varberg lr sthlm.. jag var i varberg ca 10 veckor sedan gick jag på dagvård på ett mindre center för ätstörda i min hemkommun. min erfarenhet är att det kan löna sig att leta upp specialister.. vanliga psykologer och psykiatriker verkar liksom inte riktigt insatta i frågan.. eller har jag fel? Därför sökte jag mig till behandlingshem.
på behandlingshemmet får du hjälp med att äta rätt samt lära sig ett nytt tankemönster. också kallat kognetiv beteendeterapi.. man får helt enkelt lära bort det bulimiska beteendet. Du får träffa din behandlare varje dag, vilket är jätteviktigt.
hoppas att jag svarade på frågan.. annars skriv gärna igen.
kraam
va där idag o det va lika flum som vanligt, lr det kanske är jag som inte är motaglig för det han säger. Han gav dock förslaget att remitera mig till en behandlingsenhet där man går heltid vilket innebär att jag måste sjukskriva mig. Detta är jag inte redoför. Det innebör att jag får ta uppehåll i min utb o att jag måste berätta för min omgivning. Vore säkert jätte bra men steget är förstort.
(jag går på SCÄ i sthlm, de borde ju ha koll på upplägg som funkar men när han påstår att man även mitt i den svåraste ångesten kan väjla att inte hetsäta ,att bara vänta ut det tycke jag känns som ett slag i ansiktet. hm jag vet inte, men känner en stor frustation. Till slut blev det iaf att ses igen om en månad o att jag skall skriva 5 saker varje kväll jag är tacksamför o upprepa detta 30 ggr.
ska bli jätte intressant att följa din blogg!
kram
Håller med dig det är ett stort steg att sjukskriva sig. har själv varit där. jag tror att du själv kommer att känna när du är redo. men helt redo kanske man aldrig blir. så för eller senare kanske du måste fatta beslutet ändå. du kan inte ta ett studieuppehåll?
hm ja såna kommentarer känns inget vidare. bra iaf att han kan ge dig en remiss när du känner dig redo.
det där med att skriva bra saker på kvällen är en bra grej.. det funkar! du kan ha en liten lapp i med dig när du äter oxå. där det står bra saker med mat. titta på lappen när du mår dåligt och det känns bättre.
t.ex på punkter
mat är bra för mig
jag är fin
jag duger som jag är
osv
tack för att du gillar bloggen. jag blir alltid så rörd när jag ser antalet besökare. man blir lite ledsen oxå eftersom att ingen borde behöva gå igenom detta.
kram
