Berätta för anhöriga.
Det kanske jobbigaste av allt är att veta att man borde berätta. visst man kan säkert bli frisk på egen hand men det blir nog betydligt svårare. ingen ska behöva bära en sån stor hemlighet.. det är något som förstör ditt liv som bara du vet om. det blir du mor världen..
jag kommer inte ihåg hur jag berättade.. förmodlingen släppte jag bara en bomp. efter det rullade det liksom bara på. man var inte ensam med att behöva strukturera upp allting inför behandlingen osv. man ska inte underskatta vikten av att få hjälp av anhöriga.
jag tror att man iaf ska överväga att berätta för någon om sin bulimi.. sedan om det är familj, vänner, kurator eller någon annan spelar egentligen inte så stor roll.. du får känslan av att du inte längre är ensam efteråt.
det hela är egentligen en fråga om stadier då man förnekar ibland och ser sin sjukdom ibland. när det gällde mig hade jag tyvärr för mkt stolthet för att ta hjälp av andra till en början. det fick jag lida för!!!!! men jag kom över det'!
jag kommer inte ihåg hur jag berättade.. förmodlingen släppte jag bara en bomp. efter det rullade det liksom bara på. man var inte ensam med att behöva strukturera upp allting inför behandlingen osv. man ska inte underskatta vikten av att få hjälp av anhöriga.
jag tror att man iaf ska överväga att berätta för någon om sin bulimi.. sedan om det är familj, vänner, kurator eller någon annan spelar egentligen inte så stor roll.. du får känslan av att du inte längre är ensam efteråt.
det hela är egentligen en fråga om stadier då man förnekar ibland och ser sin sjukdom ibland. när det gällde mig hade jag tyvärr för mkt stolthet för att ta hjälp av andra till en början. det fick jag lida för!!!!! men jag kom över det'!
Kommentarer
Trackback
