Hej då bulimi!

Ja det är faktiskt sant. jag som alltid förknippats med ärligheten själv. Jag försöker skydda min hemlighet. Jag kan inte med att säga till mina anhöriga hur illa det är. Jag vet att jag inte har gått upp i vikt men ändå kan jag itne sluta tycka att jag är fet.

Igår hade jag en bantardag, åt bara frukost och en minimal kvällsmat. Idag har det varit värre.. varje måltid har jag kräkts upp och klockan är bara halv 4..

Nästa vecka ska jag till ett behandlingshem för samtal om framtida behandling.. Det är möjligt att det är ovissheten som gör mig instabil just nu.

Det är så jävla svårt just nu, kan inte ens se mina nära o kära i ögonen längre. För om jag ser dem i ögonen så vet jag att då är jag tvungen att tala sanning, något som är svårt just nu.

Till alla mina kära vänner..
Jag älskar er alla.. Hoppas att ni fortfarande kan se mig som en bra person, även om jag är aningen negativ just nu. Det stöd jag får av er gör det möjligt för mig att bli frisk.