Hej då bulimi!

Hej!
Igår kväll åt jag och min sambo god mat och godis på kvällen. Jag åt fort, jag blev jättemätt. Ångesten byggdes på jag ville gå och spy, fan det känndes som ett fysiskt behov som skulle uträttas bara.. Jag höll emot i och efter ett tag frågande min sambo hur jag mådde, det märktes nog rätt väl att jag var som en spänd fjäder. Grejen är den att jag ville vara ensam så jag kunde gå och spy.. Det känns som min kropp vill bli fast i skiten igen den skrivker mest hela tiden, gå och spy! en gång till gör ingenting. men helvete jag har jävligt ont i magen på grund av de senaste perioderna av återfall.. jag spydde inte igår, det måste räknas för något.


Seriöst jag tror att bulimiker är som nyktra alkolister. en öl och det är kört, bara att det handlar om hetsätning för bulimiker.. varje gång jag äter på grund av att jag mår psykiskt dåligt så måste jag spy.. det är jävla lag som mitt sinne inte kan stå emot. för er som inte fattar hur starkt det begäret är kan jag säga att inte ens när man börjar spy blod slutar man, för smärta spelar ingen roll då.  dit vill jag inte igen!! jag måste sluta nu! men jag kan inte. fan